Allt löser sig till det bästa!

Nu har det ordnat sig med nyårsfirande iaf. Jonte tog på sig ansvaret att anordna något, så nu blir det middag i chateu Björklund. Mycket trevligt!

Idag har jag varit ute och promenerat runt i grean, det blev en riktigt nostalgisk tur som tog fram många minnen från mina något yngre dagar. Jag har till och med lyckats få med det mesta på bild då jag tog med mig kameran ut, ska försöka ta några bilder under nyårskvällen också så det blir en del att lägga upp sen.

Lelång har frusit såpass mycket på sina ställen att det faktiskt går att åka skridskor på isen.
Sagt och gjort! Familjen Granath snörde på sig skridskorna och åkte runt i viken allt medan solen gick ner och målade himlen röd. Mycket nostalgi även här! Det var alltför länge sen man åkte skridskor, att jag sedan fick knö in fötterna i pappas 45or är en annan sak. Jag riktigt kände hur skavsår i Maja-klass bildades på mina hälar, men jag verkar ha klarat mig riktigt bra trots allt.

Nu borde jag göra mig i ordning för att åka till Jonte. Jag har, dagen till ära, köpt ihop en riktig liten gottepåse på systemet med blandade sorter ale och en finare flaska mousserande vin (modell mindre).

Gott nytt år alla mina vänner! Hoppas att det blir en bra kväll för alla, vart ni än må vara!

Nyår? Vad är det?

24 timmar tills det nya året rings in, och ännu ingenstans att vara.
Öl, Champagne (nåja) och till och med kostym är ordnat, men ändå sitter man här utan fest.

Det här kommer bli ett fåordigt inlägg, tyvärr. Jag är mest hungrig och lite bitter, och kände närmast ett tvång att skriva något här eftersom att jag annars kommer att glida iväg från det. Jag måste ta tag i det.

Måndagen spenderades med trång i göteborg där det handlades stort! Eller ja, trång handlade stort.
Själv fick jag tag på två cd skivor, en LP skiva och en rock. Ganska nöjd ändå, även om jag inte hann leta upp varken tröja eller jeans då det tog sådan tid att hitta en rock som passade. Störande att man ska vara så lång, storlekarna finns aldrig! Och när de väl finns så måste man vara tjockis för att fylla ut luftbubblan som bildas mellan kropp och plagg.

Fetkläder, det hade ju varit bra. Om man hade varit tjock.

Nog med gnällande, vi träffade trångs flickvän Johanna och hennes vänner. Trång, smidig som vanligt, inleder med att påpeka att han minsann visste om att en av dom hade strulat med olton och avslutar sitt anförande med en segergest
och ett aldrig så subtilt "score".
Hon var måttligt road, och därmed var trångs trumfkort utspelat. Det sades inte mycket efter det.

Idag har jag träffat sofia och whalis för lite fika och film. Det var mycket trevligt, och det var verkligen på tiden, man ses alldeles för sällan när man flyttar runt som man gör.

En av skivorna jag köpte var för övrigt Glasvegas debut. Jag var till en början mycket skeptisk till dom, och trodde att det skulle vara ännu ett hypat skitband som kom från ingenstans för att sedan dö ut.

Nu är jag omvänd.

Att göra en skiva som hänger ihop på ett sånt sätt som denna gör är det inte många som klarar i sin debut.
Ljudbilden är ganska annorlunda gentemot vad jag vanligtvis brukar lyssna på, hela skivan simmar runt i reverb utan att det blir jobbigt .
Arrangemangen är ganska drömska och, på samma gång, svulstiga. Musikerna känns underordnade låten på ett skönt sätt. Det är nedtaget till en nivå där allting görs för låtens bästa, vilket kanske kan kännas tråkigt om man gillar avancerade gitarrsolon eller svepande trumfills. Men jag gillar det.
Idag har jag, i bilen, lyssnat på skivan rakt igenom två gånger, och det är väldigt skönt att skivan verkligen är en skiva, en helhet, istället för bara en samling låtar som bandet tyckte var bra.

Nej, jag känner att jag skriver osammanhängande, och jag borde antagligen äta någonting eller kanske till och med sova. Därför sätter jag punkt här och drömmer om ett nyårsfirande som faktiskt blir av.

hemfärd och jorge de sousa pires


Ja, vad kan man säga. Jag sitter här och skriver på en inlämningsuppgift. Och dricker en öl.
Känner mig mer motiverad för ölen än uppgiften får jag nog medge, kursen känns lite kalle anka och jag kommer aldrig att forska tror jag. Det är nämligen det jag skriver om. Forskning. Och just nu ligger det närmare till hands att köpa en sitar, blev sjukt sugen och har tittat runt lite grann efter billiga sitarer. Dom kostar några tusenlappar, men tänk, vilken partyhöjare att dra fram sitaren och riva av  ge mig en öl eller Trött och spytt. Vilken som helst går bra.

Nu åkte Ob-La-Di Ob-La-Da med Beatles på, låter white album rulla medans jag skriver, alla tröjor jag äger ligger och svettas i torkskåpet så jag har något torrt att packa ner i väskan som jag tänkte ta med mig hem. Imorgon halv nio går taxin till Kallax flygplats.  

Nu spillde jag öl på mig själv, det rann bredvid munnen. Skrämmande likt midsommarfirandet i elias stuga för ett och ett halvt år sen ungefär. Då jag efter att, helt själv, avslutat en snapsvisa medan de andra debatterade hur texten egentligen gick slungade snapsglaset ( som var ovanligt brett, det skall sägas) mot min mun.

Och missade.

Hälften i munnen, hälften vid sidan om. Hallands fläder var det. Jag minns smaken, och medans jag skriver det här så torkar den strimma öl som runnit längs min kind in och jag låter den helt enkelt göra det. Öl blandas nämligen med fördel med den parfym jag tog på mig i morse. Eller inte.

While my guitar gently weeps går på i playlisten och jag kommer på att jag ska skaffa mig George Harrisons första soloalbum. Nu ska jag nog till Louise och dricka lite sprit. Vi ses hemma!

I don't know what I want us to do

Högtalarna vibrerade nyss av störningar från mobilen, och för en sekund kände jag lite lättnad över att jag kanske skulle få en legitim anledning att skjuta upp den här inledningen på bloggen. Det är nämligen svårt, tycker jag, att skriva inledningar. När man väl skrivit några radet så flyter det allt som oftast på. Men inledningen, nej fy fan.

Har otroligt dåligt med pengar just nu, varje gång jag står i kassan på ica så är det med rädsla för att kortet inte ska kunna täcka min mjölk, lingongrova och refillpacket med lingonsylt som jag behöver till min morgongröt.
Jag avskyr känslan.
Förra veckan så täckte inte kortet en smörgås jag ville köpa på kåren. FATTIGLÄPP!
Nej, pengabrist vill jag inte lida av i framtiden. Är det något som jag ibland funderar över, så är det just hur det skulle vara att inte ha råd att köpa mat till sin familj vid månadsslutet. Samma situation som nu, fast utan möjligheten att ringa till mamma och pappa och att man har en eller två ungar som vill ha mat och leksaker.

Annars har dagen flutit på fint, har förgyllt rummet med Deportees och (tro det eller ej) Christian Kjellvander. Han har sina stunder, onekeligen. Även om jag rent spontant kanske föredrar Deportees musik, de saknar de betongklumpar Kjellvander ständigt har runt sina fötter, men är å andra sidan kanske inte lika stämningsfulla.

Myspaceturnen går vidare till Peter, Bjorn and John. Hiten young folks ligger först i spellistan. Den känns vintage. Skönt avskalad, och jag gillar att dom vågat ta bort gitarrjäveln.

På tal om gitarrjävlar så har han på övervåningen spelat in ett gitarrsolo och lite räkor till låten, så nu är den nära nog färdig. Lite orgel ska på också och allt det nya ska mixas samman med det gamla.

Congasolo i outrot på young folks. Skönt.

På fredag ska vi rigga i ordning studion och på lördag kommer bandet, ett gäng herrar i medelåldern som lirar country. Allt ska läggas samtidigt, inklusive sång och kör. Det enda som ska göras som pålägg är solon, det blir ett lite annorlunda sätt att spela in för mig, och jag ser fram emot det.
Här är deras myspacesida.

Tänkte byta artist på myspace, men så åkte I don't know what I want us to do på och jag blev kvar på Peter Bjorn and John. Jävligt bra var den, det blir nog ett skivköp. Tillsammans med Eldkvarns Hunger Hotell  och Soundtrack of our lives Communion.

Idag ska jag även gå och lämna in ansökan om studieuppehåll. Har inte gjort det än, det känns som att jag borde ha gjort det innan jag sade upp lägenheten. hm.

det vilda livet som en dansande elefant och slagverkare från Rinkeby

En ganska skön helg är till ända, och i skrivande stund är det 18 minusgrader utomhus. Man kan nog kalla detta för en riktig vinter. Även om jag efter ett år här uppe förstått att lokalbefolkningen tycker att det snöar för lite om vintrarna numera. Själv har jag nog aldrig upplevt mer snö under vinterhalvåret än vad jag gjort här uppe. Jag har väl andra referensramar antar jag.

I Fredags var det fest på våningen ovanför. Uppenbarligen en ganska fantastisk tillställning, det luktade fylla i hela trapphuset och en TV kastades även ut från fjärde våningens balkong.



Den ligger fortfarande kvar där på gångvägen, undrar vem det faller på att plocka upp den. Apparatens ägare tyckte tydligen inte det var lika kul att tvn for ut från balkongen och levde om lite i trappuppgången i vad vi tror var ett mindre bråk med den som stod för kastandet.

På Lördagen så fyllde Rosie 29 och det bör ju firas, så jag och Jakob begav oss dit på kvällen med en flaska kaluha respektive smirnoff och satt och myste med våra kaffegökar.
Rosie hade bakat tårta, minchokladtårta, lussekatter och fixat glögg. Jäkligt mysigt.
Till festen anslöt ett gäng människor jag inte känner så väl men som visade sig vara mycket trevliga, bland annat ett par ganska berusade studiomusiker.

Det bar sedan vidare till kåren där det var uppträdande av en slagverksensemble från Rinkeby. Sjukt fett och svängigt! (Anar att jag just inbjudit jonte till att hacka på mitt användande av ordet "fett", men det kan inte hjälpas.)



Söndagen bestod av mjukisbyxor, chips, dipp och kung fu panda hos jakob och rosie. En alldeles lagom aktivitet visade det sig.

En annan sak som visade sig var att jag har spel på min tv.
4 stycken. Vilken fantastisk maskin den är, min tv.

Musikvideoinspelning

Sitter just nu i studio b på skolan och håller på med inspelningen av våran nya musikvideo. Vår enda musikvideo t.o.m.

Det har gått ganska bra tror jag, svårt att säga då vi kört mot green screen och kommer klippas in i en animerad miljö. Tror jag. Det hela är ganska diffust och kommer tjäna som examensarbete för Jakobs kusin som pluggar något grafiskt tjafs. Ska i vilket fall som helst bli kul att se resultatet!

Bekymren just nu består annars mest av att jag tills imorgon ska ha skrivit en liten text som jag ska läsa upp för en klass full av journalister. Lagom spännande. Speciellt eftersom jag inte fick reda på det förrän nu ikväll och därför inte kommer hinna skriva något.

Nu har jag också fått brev om uppsägningen av min lägenhet. Det känns trist, men ändå bra på något sätt. Om jag ändå inte vore så harhjärtat velig av mig. Handfast och målmedveten. Det hade varit något!

Nu måste jag sluta skriva och börja köra bort trummorna till rytmiken, ha en trevligt natt och ta det lugnt.

RSS 2.0