buildmeup

Ikväll flyttstädar jag och blir full, det gör hela städbiten så mycket roligare. I skrivande stund har jag precis skurat toalettgolvet. Hallen är i krig med min tvättkorg och jag anar att jag snart är illa tvungen att byta dammsugarpåse.

Stereon spelar skiva två från communion av soundtrack of our lives, sista låten nu. Jag har upptäckt att jag gillar andra skivan mycket mer än första, den är mer chill och det är alltid så sköna akustiska gitarrer med.

Fleet Foxes är ett annat band som smugit upp i min spellista det senaste, och jag faller mer och mer för dom. Även Eugene Mcguinness har funnit sin plats där sedan jag läst om honom i DN där de kallade honom för geni mer eller mindre. hans musik är speciell.. men den har sina stunder helt klart.

Det är verkligen på tiden att jag städar lite, det har varit närmast pinsamt att  ta emot besökare här eftersom det sett så förjävligt ut. Men nu ska det bli ändring! Näst på tur står diskning.

Igår spelade jag in Alex ifrån rockmusikerlinjen. Det var akustisk gitarr och sång spelat samtidigt, så det blev en lite rå och improviserad känsla över det hela. Personligen så gillar jag just den känslan, när det är en sångare som kanske inte är så överjävlig på att spela gitarr men som ändå harvar runt på ett par ackord och sjunger. Det blir ärligt på något sätt, och en väldigt naken och utelämnande ljudbild. Det blir ju aldrig lika slick sånginsats som om sångaren fick stå själv, utan att tänka på att samtidigt spela gitarr, och ösa ur sig. Men jag var nöjd, det känns som att det ofta handlar om att enbart sköta tekniken, och inte sålla bland tagningar, när det gäller musikerna på skolan. De gör det så bra själva och vid nån punkt har jag svårt att säga om den ena tagningen är bättre än den andra. Det låter ju så bra om alltihop tycker jag, medan de som spelar tycker att det är skit och att de kan göra det mycket bättre nästa tagning.

I vilket fall så blev det rätt okej, kan bli sköna extraspår när han släpper sin skiva (släpper, det låter så fett! men antagligen innebär det att sälja den på skolans bibliotek) då jag tror att några av låtarna kommer att spelas in med bandsättning.

the only thing we know for sure about Henry Porter is that his name was'nt henry Porter

Skiva tre ur Dylanboxen åker på.

Efter i förrgår så kan jag stryka ännu en sak från min lista över saker att göra innan jag dör.
Jag och tre av mina vänner såg filmen changeling med Angelina Jolie i en tom biosalong.
En av dom jobbar extra som maskinist på biografen och bjöd in oss för en privat liten visning. Hur gött som helst att sitta där och breda ut sig samtidigt som filmen spelas upp på stor duk för enbart din skull.

Filmen var dessutom bra! Det fanns något mer djup i den än många av Angelina Jolies andra filmer, om man säger så.
Något som inte var lika gött under den kvällen var att det var förbannat kallt. Mellan 20 - 25 minusgrader är inget man går ut och njuter av.
Speciellt inte skåningen Linus Winther (ja, winther, ironiskt nog) som hade t-shirt och vindjacka på sig. Otroligt frusen var han, det tyckte vi andra såklart var skitkul.


Idag hade jag tänkt att gå ut och festa med mina vänner från klassen. Men tji fick jag, båda som bor i mitt hus drog hem till södra delarna av sverige. Oerhört olägligt om jag får säga det själv.

Vi avslutade konsten, forskningen & samhället med att käka tacos med klassen och läraren. Mycket trevligt! Kommer sakna Jorge tror jag. Inte kursen och uppgifterna, men Jorge har  en ganska egen stil, och det är kul att observera ibland. En liten stämningshöjare att många ur klassen hade anammat De sousa pires-knuten på sina slipsar under slutredovisningen. Underbart!

Läste igenom en inlämning jag och fredrik gjorde på fyllan i ovan nämna ämne. Det är över min förståelse att vi blev godkända på den! Meningsuppbyggnad from hell och märkliga stavfel. Helt fantastiskt dåligt var det.

Nu måste jag diska innan diskvattnet blir ljummet, och jag tror jag har fått med ganska mycket denna gång.

*Fick för övrigt en enormt förnyad respekt för Lars Winnerbäck efter att ha sett dokumentären om honom på SVT. Speciellt i slutintervjun där man får bilden av en mycket mänsklig Lars Winnerbäck.
Dokumentären kan ni se här på svt play.